Säljdebut denna vecka

—> Raphsody
http://www.listen.com/

Listen.com är webbplatsen som blivit känd dels för att man så bra har recenserat legal gratismusik på nätet men också för att flera skivbolag stöttat verksamheten. I måndags var man först ut med att öppna en kommersiell prenumerationstjänst – Raphsody. För knappt sex dollar i månaden får konsumenter tillgång till musik från 46 oberoende skivbolag via Internetradio, redaktionellt material samt diverse spellistor.

—> MusicNet
http://www.musicnet.com/

Dagen efter öppnade så MusicNet, kanal för multinationella AOL Time Warner, Bertelsmann, EMI samt det oberoende skivbolaget Zomba. För knappt tio dollar i månaden får man här tillgång till 100 Internetradiostationer och 100 nedladdningar per månad ur en musikbas på 75000 låtar.

En annan stor Internettjänst, Pressplay, kommer att sjösättas runt årsskiftet av Sony Music och Universal Music Group.

—> RealNetworks först med att ansluta konsumenter till MusicNet

Amerikaner får möjlighet att ansluta direkt till MusicNet via mjukvaran RealOne, som också lanseras denna vecka. Men programmet fungerar även som fristående mediaspelare eller Juke Box som håller ordning på alla digitala mediafiler.

—> KOMMENTARER

De nämnda nyetableringarna är särskilt intressanta att följa med hänsyn till följande fyra områden, vilka fortfarande är oklara.

(1)    I hur hög grad kan bolagen ”korslicensiera” musik? Konsumenter vet sällan vilket skivbolag deras favoritartister ges ut på. För att locka den breda massan måste all musik vara tillgänglig – inte enbart de artister som ligger på de egna bolagen.

(2)    Ska man lyckas vända den pågående konsumenttrenden mot ökande användning av portabel musik? Krypteringar av de sålda ljudfilerna hindrar i många fall konsumenter att lyssna i sina bärbara elektroniska musikspelare.

(3)    Vart leder den pågående utredningen av tjänsterna enligt amerikansk konkurrensfrihetslagstiftning?

(4)     Kommer konsumenter att uppfatta en betaltjänst som ett alternativ till de gratisalternativ som finns i form av Internetbaserad P2P?

Betaltjänsterna kan ur detta perspektiv se ut som en enda gigantisk flopp. Man får dock inte bortse från att de bakomliggande intressenterna är sammanslutningar av multinationella bolag. Dessa står och faller inte med tillfälliga förluster utan kan agera utifrån mycket långsiktiga strategier.

Kommentera